Lunds universitet har ett av Skandinaviens starkaste och bredaste forskningsutbud med allt från cancerforskning till laserfysik och spektroskopi. Flera projekt har lett till stora framgångar och kommersialisering, bland annat professor Lars-Erik Wernerssons projekt om ferroelektriska transistorer.
I våras blev det känt att Lars-Erik Wernersson, professor i nanoelektronik, får EU:s ERC Advanced Grant för integration av nya material i framtidens högpresterande och energisnåla transistorer och kretslösningar. Transistorer är byggblock inom all modern elektronik och fungerar som en spänningsstyrd strömbrytare som kan slå till eller ifrån.
Traditionella transistorer begränsas över hur låg drivspänning de kan ha utan att prestanda förloras. I dag används kisel som material i de flesta transistorer, men problemet är dock att de förbrukar mycket energi och blir varma, vilket i sin tur kan leda till överhettning. För att komma runt detta krävs nya transistorer som använder helt andra fysikaliska processer.
Lars-Erik Wernersson och hans forskarteam har tagit fram en unik forskningsplattform för experiment och funktionsundersökning för transistorer som inte finns på något annat ställe än i Lund.
– Vi har länge arbetat med material som finns inom grupp tre och fem i det periodiska systemet.
Dessa karakteriseras av mycket god transport- och optiska egenskaper och vi har lyckats skapa och utveckla en bra teknikplattform inkluderande ferroelektriska material. Materialintegrationen är unik och detta är ett styrkeområde här på universitetet, säger Lars-Erik Wernersson.
I projektet studerar forskargruppen de dynamiska egenskaperna för transistorer och kretsar speciellt inom millimetervågsområdet som innefattar frekvenser i området 30–300 GHz.
– De finns en rad olika områden som vi tittar på, där avancerad milimetervågsteknik är ett. Gemensamt är att vi kan ha en gemensam teknikplattform för allt och där olika material kombineras med nya funktionella oxider, säger Lars-Erik Wernersson.
ERC-anslaget kommer från Europeiska forskningsrådet och uppmärksammar och finansierar banbrytande forskning i Europa. Lars-Erik Wernersson beskriver utmärkelsen som mycket hedrande och att det kommer genererar 2,5 miljoner euro under fem år.
– ERC Advanced Grant ger oss stora möjligheter. Det är djärvt med högt risktagande, men projektet har stor potential om vi lyckas, säger han.
Att de två största forskningsanläggningarna i Sverige – Max IV-laboratoriet och European Spallation Source, mer känd som ESS – ligger i Lund speglar bland annat styrkan och attraktionskraften som forskningen vid Lunds universitet erbjuder. Lars-Erik Wernersson menar att etableringen av faciliteterna skapar unika möjligheter för universitetet och dess forskare och studenter. Dessutom kopplar universitetet till ett starkt industriellt kluster inom informationsteknologi i regionen, vilket genererat till exempelvis uppstartsbolaget Acconeer AB.
– Tillsammans kommer de här anläggningarna att bilda ett nav i den europeiska forskningsinfrastrukturen. Att vi har den här materialbasen tror jag kommer leda till nya innovationer och det är också en aspekt som visar på att vi ligger i framkant. Vi vill vara en vägvisare inom forskning för den svenska industrin och genom kombinationen av spetsforskning och entreprenörskap har det förutsättningarna att leda till kommersialisering, säger Lars-Erik
Wernersson och tillägger:
– En annan väldigt god förutsättning är att det finns god utbildning och engagerade studenter. Att forska är väldigt roligt, lärorikt och tar oss framåt.