Att arbeta inom socialtjänsten ger möjlighet att göra stor skillnad i många människors liv. Men, det är också ett utmanande yrke som kräver så väl teoretiska kunskaper som praktiska färdigheter. En hög arbetsbelastning och en stor administrativ börda är i dagsläget dock två vanliga anledningar till att socialsekreterare överväger att byta jobb.
Därför är det glädjande att allt fler kommuner i landet har påbörjat ett förändringsarbete, med ökat fokus på arbetsvillkoren för socialsekreterare. Här går Värmdö kommun i bräschen. De satsar helhjärtat på att ge nyexaminerade socionomer en bra start i yrkeslivet. Helen Aldestam, samordnare och introduktionsansvarig på Värmdö kommun, berättar att vikten av en god introduktion i yrket är avgörande för de anställdas fortsatta yrkesutveckling.
– Som socionomstudent erbjuds du möjlighet att starta din karriär hos oss som praktikant och sedan trainee. En lugn och trygg introduktion gör att studenten blir säkrare i sin yrkesroll och litar på sitt kunnande i arbetet. Som praktikant blir studenten tilldelad en handledare och genom regelbundna avstämningar och coachande samtal skapas goda möjligheter att lära sig arbetet från grunden.
– Efter praktikperioden finns möjlighet att söka till vårt traineeprogram. Vi erbjuder en timanställning med möjlighet att arbeta minst en dag per vecka hos oss. Tillsammans med en mentor kan de omsätta teoretisk kunskap i praktiskt arbete, säger Anna-Karin Ejenström, gruppchef på Värmdö kommun och tillägger:
– Studenterna får utrymme att ställa frågor och fundera över varför vi yrkesverksamma gör som vi gör – de lär sig nya saker i sin egen takt. Det är också en bidragande faktor till att i princip alla hittills valt att stanna hos oss efter en avslutad trainee-period.
Ett ytterligare steg på vägen för att förbättra socialsekreterarnas arbetssituation är att kommunen utvecklar nya arbetssätt baserat på en mer intensiv utredningsform. Det innebär att socialtjänstens handläggare för barn och unga träffar familjer intensivt under en begränsad tid, vanligtvis fyra till sex veckor. Det är ett sätt som ger familjen högre grad av delaktighet och där även barnen ges mer utrymme i utredningsarbetet.
– Jämför vi det med det traditionella arbetssättet där möten sprids ut under fyra månader, går informationsinsamlandet mycket snabbare, säger Anna-Karin Ejenström.
– Vi får samtidigt en bättre förståelse för barnets och familjens egentliga behov. Det ökar möjligheterna att sätta in rätt insatser till familjerna liksom chansen att samarbeta med familjens nätverk, tillägger Helen Aldestam.
Projektet har varit lyckosamt och kommunen planerar nu att sprida arbetssättet till övriga på enheten under hösten:
– De två handläggarna som i dag arbetar med intensivutredningar av barn- och ungdomsärenden beskriver en stor skillnad. De vittnar både om mindre stress i arbetsvardagen, och ny energi och glädje i jobbet. Det är fantastiskt! avslutar Anna-Karin Ejenström.